top of page

Inför: The Championship 2022-23


Vincent Kompany fick en drömstart på tränarjobbet i Burnley. (Bildkälla: Easy News)

Är det omöjligt att få en fullödig djupdykning inför den stundande säsongen i Englands näst högsta liga, The Championship?

Så klart inte för följare av Row Z. Här är allt du behöver veta inför lördagens (riktiga) premiäromgång:


+ Förhandsfavoriterna


Norwich: "Kanariefåglarna" är sin vana trogen tillbaka i andraligan efter ett pliktskyldigt försök att hålla sig kvar längre än en säsong i Premier League. Det gick som bekant inte alls vägen men i The Championship trivs man. Längst fram är Teemu Pukki, 32, alltjämt sylvass, stigande ålder och vikingalook till trots. Finlands främste målskytt genom tiderna mäktade med tvåsiffrigt i högstaligan i fjol och vet var målburarna på Deepdale och Britannia är belägna.


Vill man hitta något positivt från det svaga fjolåret kan man peka på att laget inte direkt har köpts sönder. Ingen tongivande spelare har lämnat än så länge, vilket innebär att Dean Smith kan mönstra starka namn som Max Aarons, Todd Cantwell och Tim Krul till premiären. Dean Smith var för övrigt den tränare som ledde Aston Villa upp i finrummet efter några års ökenvandring och är bevisat kompetent på denna nivå. Nya är brassemittfältaren Gabriel Sara och Newcaste-lånet Isaac Hayden. Bör återfinnas i tabelltoppen när säsongen ska summeras.

Burnley: Sean Dyche är inte kvar. Låt det sjunka in en stund. Inte heller statusen som Premier League-klubb. Nu tycks man dessutom göra sitt bästa för att tvätta bort stämpeln som ett brunkarlag med oväntat pigga, och allmänt oväntade, anställningen av Manchester City-ikonen Vincent Kompany. Belgaren ser ut att försöka sig på något av en minirevolution när han ska försöka få Dyche förra adepter att bli ett rullande lag. Viss risk för kulturkrock med andra ord. Det är dock inte enbart Dyche som har försvunnit.

Ikoniska mittlåset Ben Mee–James Tarkowski har lämnat. Likaså Nick Pope (Newcastle), Dwight McNeil (Everton) och försvarsarvtagaren Nathan Collins som nyligen blev klar för Wolves för nära 300 miljoner kronor. På plussidan då? Mittfältaren Josh Cullen följer med Kompany från Anderlecht, samt ett par City-talanger och MK Dons offensiva stjärna Scott Twine. Kvar i truppen finns dessutom etablerade PL-rävar som Ashley Barnes, Jack Cork och Matthew Lowton. Dessutom offensiv kvalitet i form av succévärvningen Maxwel Cornet. Mycket talar dock för ett mellanår.

Kan Emmanuel Dennis skjuta "The Hornets" tillbaka upp i Premier League? (Bildkälla: NBC Sports)

Watford: Likt Norwich blev Watfords PL-sejour enbart ettårig. Pozzo-familjen bjöd i vanlig ordning på en enorm tränarkarusell – till ingen nytta. Ny på posten är Rob Edwards. "Rob who?", kanske ni undrar. Några kanske minns 39-åringen från sina spelarår i Wolves, men som tränare ledde han i fjol vegan/hipsterlaget Forest Green Rovers upp i League One. Nu ska han försöka överleva längre än de tre månader som är den genomsnittliga livslängden för en Watford-tränare.


Till sin hjälp har en mix av rutin i form av Tom Cleverley, Danny Rose och Craig Cathcarth blandat med spännande, yngre förmågor som João Pedro, Ismaïla Sarr och Yáser Asprilla. Fjolårets succéköp Emmanuel Dennis är i skrivande stund kvar i klubben. Nya albanen Rey Manaj från Barcelona och ivorianen Vakoun Issouf Bayo, med smeknamnet "Kråkan"(!), ska spetsa till framåt. Österrikaren Daniel Bachmann lär ta över målvaktshandskarna från snart 40 år gamle youtubern Ben Foster.

Är det nog? Spontana känslan är nja.

Middlesbrough: Av lagen som spenderade fjolåret i The Championship tycks de flesta tyckare tro mycket på Middlesbrough. "Boro" var bra i fjol efter att pensionerade dåren Neil Warnock fått ge rum för Chris Wilder och hans överlappande mittbackar. Wilder gjorde som bekant succé med Sheffield United med uppflyttning och nästan Europaspel innan allt gick åt skogen. Kan Wilder vara mannen som slår upp nordfönstret mot Premier League ytterligare?

Imponerande värvningar i form av City-keepern Zach Steffen (lån), Wolves-wingern Ryan Giles (lån) och Blackburns lagkapten Darragh Lehinan talar för det. Så även en innestående skörd av talangfulla egna produkter som Isiah Jones, Dael Fry och Josh Coburn. Juvelen Marcus Tavarnier tycks dock vara nära en flytt till Bournemouth. Då ska det tilläggas att högerbacken Djed Spence sålts till Tottenham efter dennes jättesäsong i Nottingham. Det är dock främst Wilder och hans patenterade 3–5–2 som måste flyga för att en återkomst till högstaligan ska bli verklighet. Anfallare är på väg in – finländaren Marcus Forss och amerikanen Matthew Hoppe sägs vara nära.

Hur långt är WBA-ledningens tålamod med Steve Bruce efter fjolårets misslyckanden? (Bildkälla: The Mirror)

West Bromwich: Steve Bruce är möjligen ingen som eggar fantasin på samma sätt som förr, vare sig till utseende eller tränargärning. Men i The Championship har den förre storbacken ett aktat rykte som uppflyttningsspecialist, vilket WBA har bettat stort på. För inte kan det vara fjolårssäsongen där Bruce hämtades in för att ge en sista push inför playoffet, men som slutade med missat kvalspel. Detta trots storslagna offensiva januarivärvningar som Darryl Dike och Andy Carroll.

Nu är Carroll borta. Det är även landslagsmålvakten Sam Johnstone (Crystal Palace), och frågan är om man kommer nöja sig med reserven David Button och egna produkten Alex Palmer, då ingen ersättare har hämtats in än. Det har däremot turkiske mittfältskölden Okay Yokuşlu, tidigare på lån i klubben, tillsammans med Championship-prövade namn som Jed Wallace (Millwall) och John Swift (Reading). Frågetecken ställs för en något åldrande trupp, vilket förvisso kan passa den gamle räven Bruce alldeles utmärkt. Förre "Blåvitt"-floppen Kenneth Zohore finns kvar som anfallsalternativ.


+ Utmanarna


Sheffield United: Återtåget under Slavisa Jokanovic gick inget vidare. Minst sagt. Serben sparkades redan i november. In kom U23-tränaren Paul Heckingbottom som vände på skutan och tog laget till playoffsemifinal där Nottingham Forest blev övermäktiga. "Blades", som spelade i högstaligan för en inte alltför avlägsen dåtid, har en fullt kapabel trupp där namn som Sander Berge, John Fleck och levande klubblegendaren Billy Sharp sticker ut.

Bland nyförvärven är den hittills enda permanenta övergången intressant, särskilt ur svensk synvinkel. Det blev inget Italien och Atalanta utan i stället stål och engelska andraligan för tidigare MFF-backen Anel Ahmedhodzic. Övergångssumman sägs ha landat runt 38 miljoner kronor för den bosniske landslagsmannen. In kommer även Reda Khadra, Ciaran Clark och Tommy Doyle, samtliga på lån från PL-klubbar. Faller dessa väl ut kan det bli en rolig säsong på Bramall Lane. Roligare än för svenskorna i EM-semifinalen mot England åtminstone.

Sunderland-fansen kan fira att man äntligen slipper tredjeligan. (Bildkälla: Sunderland Echo)

Sunderland: En nykomling bland kandidaterna till uppflyttning? Ja, det blir gärna så, när sagda nykomling har en arena med kapacitet för nära 50 000 åskådare, runt 15 000 fler än närmast "hotande". Sunderland är givetvis ingen gröngöling bland andra utan snarare en sovande jätte, väntandes på att fullfölja sin outnyttjade potential. Efter fyra mardrömslika och evighetslånga säsonger i League One tog man i fjol till sist steget tillbaka till The Championship efter att ha segrat mot Wycombe i playoffinalen.


Spelarmaterialet då? Habilt – för denna nivå. Skotten Ross Stewart öste in mål i tredjeligan i fjol och mittfältskreatören Alex Pritchard och mittbacksgeneralen Danny Batth har bevisad kunskap här sedan tidigare. Så även tränaren Alex Neil efter år i Preston och Norwich. På transfermarknaden har man behållt lugnet. Arsenal-försvararen Daniel Ballard är den stora, nåja, värvningen och Jack Clark har köpts loss efter en fin lånesejour från Tottenham. Tongångarna är fortsatt positiva och med en bra start kan den fotbollstokiga staden få sitt lag att flyga.

Luton Town: Den extremt kristne tränaren Nathan Jones – han har Jesus tatuerad på ena armen och Adams skapelse på ryggen – fortsätter att uträtta mirakel med detta snålbygge. Utan vare sig stora resurser eller mäktigt publikstöd – Kenilworth Road är ligans minsta arena med sina drygt 10 000 platser – gör Jones fortsatt det omöjliga möjligt för "The Hatters". En otrolig resa har sett laget gå från femteligan till kval till Premier League på bara några få år. Sjätteplatsen i fjol gav Jones utmärkelsen som årets tränare.

Vad har han att jobba med då? En oerhört lojal spelartrupp utan vare sig större stjärnor eller egon. Jones spelar en tämligen pragmatisk och, i vissas ögon, omodern fotboll som har visat sig oerhört effektiv i Luton. 3–5–2 och gärna raka, långa bollar upp på ett storväxt anfallspar, ofta Cameron Jerome och Elijah Adebayo. I år får de konkurrens av Barnsley-duon Cauley Woodrow och Carlton Morris, samt Luke Freeman. Förra året räckte det nästan till högstaligan, hur långt kan det bära i år?

+ Ingenmansland

Huddersfield Town: Det är inte många som tror att fjolårets finalförlorare i PL-playoffet kan upprepa framgångarna en gång till. Detta riskerar i stället att bli ett mellanår för "The Terriers" som tappat succétränaren Carlos Corberán då spanjoren valde att avgå strax innan försäsongen. In i hans ställe: hjälptränaren Danny Schofield. Corberán var en stor del – till och med ensam del? – i att Huddersfield bytte bottenstrid till en tredje plats och kommer bli svår att ersätta, vilket visade sig under fredagens smygpremiär då man föll med 0–1 hemma mot Burnley.

Carlos Corberán har lämnat Huddersfield efter finalförlusten. (Bildkälla: Planet Sport)

Det finns inga stora pengar att trolla med, vilket värvningarna skvallrar om. Nyckelspelare som Pipa (Olympiakos), Harry Toffolo och Lewis O'Brien (båda Nottingham) har ersätts av Will Boyle, David Kasumu och Jack Rudoni, samtliga från League One. Schofield säger sig vilja spela på ett liknande vis som Bielsa-lärjungen Corberán. Meriterna, eller snarare bristen på dem, talar dock mer för en säsong i mittens rike än en ny kvalbesvikelse. Det begränsade spelarmaterialet likaså.


Queens Park Rangers: Londonlaget har anställt spännande på tränarposten i Michael Beale, tidigare assistent åt Steven Gerrard i Aston Villa och Rangers. Han ersätter Mark Warburton som guidade QPR till en elfte plats i fjol. Beale är ett aktat tränarnamn på de brittiska öarna men har aldrig haft ensamansvar för ett a-lag. I övrigt har han meriter som chef för Liverpools U23-lag och en utflykt till Brasilien som assisterande för São Paulo.


41-åringen har en ganska intressant trupp att laborera med som nu spetsat till med av två gånger Taylor, Richards och Roberts, från Brighton respektive Leeds. Ny försvarschef ska Jake Clarke-Salter, ny från Chelsea, bli. Längst upp finns redan skotska fyrtornet Lyndon Dykes och afrikanerna Illias Chair och Macauley Bonne. Kanske kan erfarna spelare som Stefan Johansen och Albert Adomah lyfta laget till oanade höjder. Troligast är däremot en upprepning av fjolårets mellanstrid.


Swansea City: Ett högt tippat Swansea kommer från en katastrofsäsong. "Swans" återfanns, mycket kvalitet till trots, först på en svag 15:e plats. Nu har unge tränaren Russell Martin haft ytterligare en försäsong på sig att piska walesarna i form. Man spelade oftast kanske seriens finaste fotboll men resultaten gick som sagt inte vägen. Nu vill det sig till att Martin slipat på effektiviteten för tålamodet från styrelsehåll lär inte vara lika långt i år.

Förlorade sonen Joe Allen är tillbaka och ska ersätta West Ham-flyktande Flynn Downes. I övrigt har Harry Darling kommit in från MK Dons för att stärka mittbackssidan, tillsammans med Nathan Wood från "Boro". Unge nederländske anfallaren Joël Piroe har imponerat framåt med sju mål på försäsongen. Klass finns även i mittfältsmotorerna Olivier Ntcham och Matt Grimes, samt unge försvararen Ben Cabango. Börjar målen trilla in kan det snabbt bli uppflyttningskamp, snarare än streckstrid.

+ Nedflyttningskandidaterna


Hull City: Dörrarna var varit på vid gavel i Yorkshire sedan det nya turkiska ägarstyret tog över klubben i januari. Populäre tränaren Grant McCann fick gå direkt och in kom förre storskytten Sjota Arveladze. Georgiern såg till att rädda kontraktet i fjol och har nu backats up rejält på transfermarknaden. Och det är inga vanliga brittiska League One-lirare som kommit in. Nej, de nya namnen kommer snarare från Colombia, Iran, Elfenbenskusten och, just det, Turkiet.

Få vet vad som väntar "The Tigers" och dess tränare Sjota Arveladze denna säsong. (Bildkälla: Daily Mail)

Får man träff på någon eller några av de högst oskrivna korten i Óscar Estupiñán, Allahyar Sayyadmanesh, Doğukan Sinik och Benjamin Tetteh kan det bli hur roligt som helst. Dessutom har beprövade Championship-namn som Ozan Tufan, Tobias Figueiredo, Nathan Baxter och Jean Michaël Seri hämtats in. Mindre roligt är att kreativa navet Keane Lewis-Potter har lämnat för Brentford för stora summor. Får Hull en dålig start kan det gå snett snabbt och rejält.


Birmingham: Det är som vanligt stormigt i den näst största klubben i Englands näst största stad. Profiltränaren Lee Bowyer har fått gå, trots ett hästjobb med små resurser i fjol. In har förre Watford-mittfältaren John Eustace kommit, vars enda arbete som huvudtränare var för Kidderminster i sjätteligan. Den kinesiska klubbledningen ser ut att fortsätta sin sorgliga vanskötsel av Birmingham som tycks dömda att för eller senare degraderas till League One eller värre.


Nåväl, helt kört är det inte än. Det ska trots allt spelas om det. Troy Deeney är kvar i klubben och är alltid en närvaro när han kan spela. Nyförvärven är gratisvärvningar, som reservkeepern John Ruddy, eller lån som trion Auston Trusty (Arsenal), Dion Sanderson (Wolves) och Przemysław Płacheta (Norwich). På plussidan är att man var så usla i fjol att inga större klubbar har varit och huggit på "stjärnorna". Spelarna som lämnat är i stället billigare, utländska floppvärvningar. Det kan alldeles oavsett bli en lång säsong för publiken på St Andrews.

Rotherham: Om Norwich åker hiss mellan Premier League och The Championship gör Rotherham detsamma, minus en division. Nu är man åter i näst högsta ligan och ska försöka göra den längre än brukligt. Den som styr skutan är Paul Warne som gjorde tio säsonger som spelare för klubben. Nu är han 49-åringen inne på sjunde säsong som tränare för samma lag. Skulle han rädda "The Millers" kvar i ligan skulle Warne ytterligare cementera sin status som klubbikon.

Viktor Johansson ska försöka hålla ställningarna, och nollan, på New York Stadium. (Bildkälla: Fotbollskanalen)

För att lyckas med det konststycket har han försökt fynda på överskottslagret. Rutinerade anfallarna Tom Eaves och Conor Washington har anslutit gratis, likaså mittbacksduon Jamie McCart och Cameron Humphreys. Viktigast är dock att inga bärande spelare har lämnat. Nyckelfigurer som Daniel Barlaser, Ben Wiles och lagkaptenen Richard Wood blir avgörande om kontraktet ska säkras. Hammarby-produkten Viktor Johansson vaktar buren. Han kan behöva göra en och annan räddning under året.

Wigan: Staden Wigan må vara mest känt för sitt rugbylag men fotbollslaget är inte fy skam heller. 2013 skrällvann "The Latics" FA-cupen genom att finalslå Manchester City. Sedan dess har ett antal ägare, tränare och ned- och uppflyttningar passerat. Nu är man tillbaka i Championship efter att vunnit League One i stor stil. Dessutom tycks det äntligen finnas lite ekonomisk stabilitet runt klubben i och med det nya Bahrain-baserade ägarstyret.


Tränaren Leam Richardson vill se ett possessionbaserat och framåtlutat spel, vilket han haft framgång med på lägre nivå. Om spelstilen går att översätta till möten mot lag som Burnley och Watford återstår att se. Det har varit en tyst transfersommar på DW Stadium. Endast en spelare in, namibiske högerbacken Ryan Nyambe från Blackburn, och en spelare ut, yttern Gavin Massey till Port Vale. Det finns dock både rutin och klass i truppen sedan innan. Förre Manchester United-talangen Will Keane har börjat ösa in mål, evigt hatade James McClean trummar på längs kanten och spelskicklige mittbacken Jack Whatmough är viktig för speluppbyggnaden. Wigan kan vara här för att stanna.

bottom of page